VCAMP 2011 – Postmortem

Den 26:e november genomfördes alltså VCAMP för första gången (skrev ett kort inlägg om det här tidigare). Var det en rungande succé, eller ett katastrofalt fiasko?

Idé och planering

Jag och min vän, Christopher, hade under en längre tid pratat om att vi borde genomföra ett projekt gemensamt men kom ganska snart på tanken att det vore ännu roligare om vi kunde vara ännu fler.

Nu är inte vi tillräckligt priviliegade att bo i Stockholm där 96% utav alla svenska webbutvecklare verkar hålla till, till råga på detta så har vi tyvärr en ganska liten bekantskapskrets som sysslar med just webbprogrammering. Så vi bestämde oss också för att man inte skulle behöva samlas på en och samma plats för att genomföra sitt projekt – utan att man skulle kunna delta på distans. Därav namnet, VCAMP.

Så hur nådde vi då ut till potentiella deltagare? Tidigt förstod vi att vi var tvungna att knyta till oss sponsorer för att locka deltagare, men då vi ännu inte kunde framföra en uppskattning på antalet deltagare så var det få potentiella sponsorer som ville samarbeta med oss. Vad som var positivt överranskande var dock att alla vi pratade med svarade artigt och verkade överlag intresserade utav vårt projekt.

Då jag studerar webbprogrammering (vid LNU) så lyckades jag få kontakt med några i en gemensam grupp på Facebook, och vi hade säkrat våra två första lag. Tätt därpå så fick vi kontakt med GleSYS som gärna ställde upp med fina priser till vinnarna utav VCAMP. Kort därpå säkrade vi även ThinkVitamin – och vi var säkra på att antalet deltagare skulle strömma in.

Men så ofta i dessa sammanhang så var det väldigt många som "gärna är med nästa år", eller "superrolig idé! Men har tyvärr inte tid". Vi visste inte riktigt hur vi skulle gå tillväga för att faktiskt få folk att anmäla sig. Vi hade otroligt bra feedback, och siffror från t.ex. Google Analytics visade på att vi hade väldigt många besöka, och nästan alla klickade sig vidare till "Vad är VCAMP?" – har aldrig tidigare haft så bra statistik på en webbplats.

Då kom vi på idén att vi kunde kontakta killarna på Pusha.se i hopp om att nå ut till vår målgrupp – och de var gärna med på ett samarbete. Vi lade till "i samarbete med Pusha" på i vår header i utbyte mot att de körde en annons på pusha. Det blev en ordentlig pik på antalet besökare, men så ofta (tyvärr) med trafik från Pusha håller den otroligt låg kvalité.

Till slut hade vi i alla fall sex lag, med totalt 15 deltagare. Något som vi faktiskt var hyfsat nöjda med.

Genomförande

Kvällen innan VCAMP skulle gå av stapeln så fick jag två mail från deltagande lag om att de tyvärr drog sig ur – självfallet mycket trist då vi var såpass få till att börja med. Men ”shit happens” som man säger – så det var bara att se glad ut och genomföra det hela ändå.

Själva hacket flöt på som det skulle, och det var väldigt roligt att de flesta faktiskt valde att live-streama ifrån sina platser. Ett lag stack ut extra mycket (”Vad blir det för lunch”) då de faktiskt gjorde precis det vi hade hoppats att folk skulle vara intresserade utav; de bestod utav två deltagande – men de satt på två helt olika platser i Sverige, men lyckades ändå genomföra sitt projekt. Riktigt roligt att se.

I slutet så fick alla lagen snabbt presentera sina projekt (efter lite tekniskt strul med WordPress) och därefter var det en omröstning, där laget Duofy vann.

Framtiden för VCAMP

Det ringa antalet deltagare till trots – jag har förhoppningar om att i framtiden kunna genomföra VCAMP igen någon gång i framtiden.

Men detta bygger på att vi kan få fler deltagare. Det var roligt att genomföra ändå, men det kostade mer tid till planering och liknande än man räknade med – och till det låga deltagarantalet så vet jag ärligt talat inte om det är värt det. Det var värt det då det var första gången, men inte nästa gång.

Också, nu har vi förhoppnings någon typ av ”varumärke” med VCAMP, så om vi faktiskt väljer att genomföra hacket igen någon gång i framtiden så blir det förhoppningsvis lättare att värva deltagare än då vi startade från scratch.

Så – VCAMP var varken "en rungande succé" eller ett katastrofalt fiasko. Det var riktigt roligt, men blandat med en gnutta besvikelse.